Out in this cold

Har inte bloggat på länge ju. Har faktiskt ingen aning om varför, men nu är jag troligtvis tillbaka!
Under denna ödsliga period har jag hunnit gå på Way Out West. Det har varit något av det bästa som hänt mig i mitt liv.
Speciellt Broder Daniel konserten, aldrig varit med om något vackrare. Skönt att gå på festival 100 meter från sitt hem.
Det mesta har varit fint och trevligt, och just nu finns det ingen annan människa än Henrik i mitt hjärta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0